Att den förkomna leveransen av reservdelar skulle få inverkan visste jag inte då
men det skulle få konsekvenser visade sig senare.
Mr. Garcia samlade ihop en grupp bestående av två produktionsingeniörer
basen för underhåll och några reparatörer.
Vi satt i ett trångt utrymme med ett bord och skrangliga stolar,
det fanns en svart tavla där man kunde skriva och rita om det behövdes.
Meningen var att jag skulle gå igenom maskinernas funktion och behoven av regelbunden underhåll.
Det gick långsamt då Mr. Garcia måste översätta allt till Spanska.
Jag började rita på svarta tavlan i stället och förklara det gick bättre, ingenjörerna förstod Engelska hyggligt och de andra förstod lite så allt behövde inte översättas.
Efter detta gick vi ut till maskinerna jag pekade och förklarade , ljudnivån var mycket hög så dom uppfattade nog inte så mycket vad jag sade, men pekandet på olika delar av maskinerna gjorde att dom förstod vad jag menade.
Alla som arbetade vid maskinerna såg glada ut hejade på mig och ville ta mig i hand, några sjöng Cubanska sånger högt när dom arbetade.
Vi fick ibland ducka för vinylpuckarna som kom visslande i luften och alla skrattade.
Arbetslösheten på Cuba var hög de som hade jobb var mycket lyckliga över det.
Det fanns många flera på golvet än vad behövdes dom hjälpte till här och där städade och plockade undan.
Jag kommenterade detta för Mr. Garcia, han förklarade att dom var placerade där efter vissa kvoter som det lokala partiet bestämt.
Mr.Garcia frågade om jag ville äta middag på en restaurang på kvällen med honom och hans hustru.
Vi åt på Hemingways favorithotell Hotel Ambos Mundos och maten smakade utmärkt, friterad bläckfisk och skaldjur med ett lokalt vitvin därtill.
Mr. Garcias fru var en förtjusande dam med långt svart hår och gnistrande ögon.
Hon var lärarinna och pratade flytande engelska.
Vi satt vid ett stort fönster den ljumma kvällsvinden svepte in så sitt gardinerna fladdrade och gjorde riktiga utflykter i rummet.
Jag ville betala men han avböjde, the cultural minestry pays, you are their guest.
Vi hade mycket trevligt, deras dröm var att resa till USA eller Europa och bo där,
trots att dom var privilegierade så framgick det att dom levde under små omständigheter och hade begränsad frihet.
De körde mig till hotellet och släppte av mig, pick you up at nine tomorrow sade han och den gamla Buicken skramlade i väg i ett moln av avgaser.