Han satt i parken varje dag,
en man i slitna kläder
Hans hår och skägg i stripor
och hyn som sprucket läder
Han har en flaska vin,
tryckt intill sitt bröst
Den ger till honom värme
och skänker hopp och tröst
Många människor går förbi,
ingen vet vad han tänker
Han sitter där med flaskan,
en tår kring ögat blänker
Hans lunch är ofta flytande,
en flaska dricks ur glas
Koskenkorva eller rödvin,
ger honom full extas
Han sitter där och talar,
med människor i sin park
På bänken finns det andra,
en gemenskap som är stark
I kretsen finns en vänskap,
bland alkoholens fasor
Där bryr sig ingen om,
att kläder syns i trasor
Han reser sig från bänken,
den som han har så kär
Så går han bort i natten,
i morgon är han åter där
(Copyright © ULJO)