takdroppets porlande
glaspärlespel

ventilationens susande
penselsvep

tinnitusens sorlande
svagström

bläckpennans vassa perkusserande,
studsande fram
genom meningsbyggandet

sekundernas jakt
längs tidsutdräkterna

sänglampans sjungande
skärm

kroppens dova
mumlande

körtlarnas beska
befallningar

synapsernas glimmer

drömmens två kvinnor,
till hälften träd
i höstfärger,
femton meter höga;
hårsvall och lövverk dansande
i vinden;

deras män
grenlösa svarta siluetter
av normallängd,
obekväma på parkbänken