Solstrale... När du fanns vid min sida
ett ansvar kan förskjutas bort...
nära - du gick nära mig stod upp för mig i allt trodde jag då...
sedan kom dina utbrott Du: valsade i otakt med mig trampade mig på tårna skrek okvädesord åt mig hånade och slog på mig Jag: kom till insikt och fann att jag ville lämnade dig
då trodde jag att jag blev fri då trodde jag att livet började då trodde alla andra det med
men helvetets portar vidöppnades jag slukades av brinnande lågor...
då blev nu och nuet glömde jag i ett Du: du gick vid min sida av andra skäl du stalkade mig genom årens lopp Jag: terapierna bearbetningen i tjugo år gav inget resultat när du störde mig
för du gick vid min sida utan mitt eget val...
där skulle jag staka ut mitt nya liv med dig hasande krokbent efter... jag föll hela tiden på mållinjen Du: du gick vid min sida för att förstöra ditt mål i livet var att förstöra för mig Jag: jag vände mig om såg dig i ansiktet log det bredaste leendet jag hade... jag var glad att slippa dig i mitt liv mina ögon speglade min inre frihet Du: du var den som blivit tillfångatagen av dig själv och ditt kontrollbehov du var den som föll hela tiden... du föll för att förstöra och förgöra Jag: medan jag fortsatte att vara fri fortsatte du att hålla fast vid det gamla och trasiga och fula
minnena av ditt dåd kommer aldrig lämna men jag har lämnat dig Nu: någon annan går vid min sida vi håller av varandra aldrig håller vi fast vi är fria tillsammans
|
Nästa text
Föregående Solstrale |