Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Skatorna betraktar dig

Brandlarmet i mitt hjärta som svävar i fara. Bland skallerormar du mitt lyckorus, av svag parfymdoft du lämnar efter dig. Klagande svansång och jag känner dina tårar längs min kind. Om du blott kunde ana mina rädslor, om än bara för en kort evighet. Skulle vi vara tillsammans även om duvornas livslånga ensamhet då stjärnorna ser månskenet i din spegelblanka karisma. Av de förbjudna ögonblick stundtals vilande, stundtals ruvande i passion av vaggvisans hymn. Rådjuret och vargen anar min paralyserande skräck och jag räcker dem mitt frånvarande närvaro i form av torkad empati. Deras tårar jag bevarar i min själ. Men de räcker inte för de förvildade känslor jag förträngt som verkligheten sköljt bort. Som ett skal av mitt forna jag. Ett tomt skal. Ett skal som vill fyllas med livslust. Vägen dit. Du min ögonsten av diamanter. Vill du visa mig den väg du gått. Jag vill följa dig. Medans sandstranden kittlar mina tår, jag lyssnar till ditt havsbrus i en snäcka någonstans där gråten inte längre existerar. Jag vill finna harmoni bland ett hav av de ametistfärgade rosenblad som omsluter mig. Jag blundar och drömmarna tar mig med på livets resa. Jag ler och kysser kärleken.




Fri vers av Black raven VIP
Läst 135 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2018-12-14 23:31



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Black raven
Black raven VIP