min omgivning

lika påklädd vit som vanligt

skyn ett öppet spjäll

kylans lilapenslade toner

rinner över horisonten

in i oändligheten

jag befinner mig hemma

men bär mig åt

som i en gnagargång i snön

pisksnärtssnabbt upp ur hålet

en sorkblick

360 runt marknivån

ner igen till

unkna kulvertar

det luktar längtan