I vandring av andrandsessens
uppå den villa vägen
till tystnadtransens transcendens
där vi ur ord blir sägen
ville jag jagad flyta
från okynnesord och yta.

Och kosmosblåa bloss
upplöste väggar villa
där krigarkropp blev kross
i stumhetsstormen stilla
när allt vad farans färger varit
har klarnat bort och farit.

Omkring min ring av ingenting
en resas ring raseras,
i svindelvindlars virvelsving
ett märgmassiv passeras
mot knystnadsbergens tystnad
från ord och jord och lystnad.

Så glömdes
drömmen jordisk
och tömdes
tanken ordisk,
och vägen vill var bara
att klarna bort och fara.