Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En gammal i samlingen


Ingen röst

Vill skrika men finner ingen röst
Famlar i mörker och söker febrilt efter tröst
De bubblar och kryper under huden.
Det ekar i mitt huvud, de öronbedövande ljuden.
Jag försöker springa ifrån men faller.
En formlös, genomskinlig klump på golvet
Skakar och kippar luft, känner mig yr.
Allt snurrar, tappat focus allt är suddigt.
Men...
Innan allt svartnar ser jag dig!
Ljuset, en suddig gestalt i fjärran.
Försöker nå dig, men förgäves...
Förlåt!
Förlåt mig! Jag orkar snart inte mer.
En formlös, genomskinlig klump på golvet
Skakar och kippar luft, känner mig yr
Allt snurrar, tappar focus och allt svartnar
Och jag finns ej mer...




Fri vers av EmilyTheStrange
Läst 112 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2019-02-13 22:14



Bookmark and Share


    ej medlem längre
när allt svartnar slocknar också ljuset, sätt på strålkastaren och lys upp. kanske tränger något ljus in i sinnet och skrämmer bort det svarta.
2019-02-14
  > Nästa text
< Föregående

EmilyTheStrange
EmilyTheStrange