Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Sonett - Den glömde dömde



Vad barndom dömde dessa dagar för
det läser inte kvästa kval i dom
men tvingad under tingets lås och bom
skall skuld få sitta häktad utanför.

Det gör den stördes kraft tills bördan dör
i källarcellen ödsligt tung och tom,
befjättrad, oförbättrad, rättad from
är fruktan fri när svaghetslag upphör.

Jag trängtar tränga fram att djuriskt djävlas,
jag ser igenom sten, det slåss och tävlas
emellan mänskor utanför min cell.

Jag ser på gatans hat, det stönas, stångas
och rumlas runt, och tycks så trångt att fångas
i cellens ändesgränd varenda kväll.



















Bunden vers (Sonett) av anathema VIP
Läst 172 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2019-03-09 00:04



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

anathema
anathema VIP