svävar omkring

i en drunknad värld

allting är påträngande intimt

slingrande sjögräslianer

allt närmare

snuddar mig

kletar sig fast,

klättrar utmed benen

utan att veta ordet av

tappar jag mål och riktning

simmar i cirklar

i mitt tillstånd av vilse

skönjer jag

siktar jag

grips jag av

rörliga mörkbilder

djuphavsgravars vidunder

tornadovindars knivskrik

stormens ögas tystnad följer

jag ger upp

och finner

ljuset brytas i ett regnbågsspel

snart kommer stormen åter

fast från andra hållet nu

jag tvingas slåss av alla krafter

bland kampens törnar

föds en nynning långt ifrån

genom vågorna och stormen

söker den mig ifrån fjärran

tar sitt bo hos tomheten

även strävan har sin sång