Du smakar tårstänk
Får panik när du inser din egen obetydlighet
Går ner dig i svarta vatten
Där andra människors ruttnande kroppar svävar
I cirklar

Och där, på vägen
Med fötter uppsprättade av glas, skorna i handen och
Trötthet. bröstet som är för trångt
Kämpar mot smygande faror, viskande videung
I motvind