Vi satt i samma kyrkbänk idag

Din ljusa personlighet

 lyste fram i ditt ansikte

Jag sträckte min hand mot dig

hälsade och sa mitt namn

och du sa ditt - Gun!

Då frågade du efter mitt efternamn

och ja... det stämde... det var jag

Trots att 58 år hade passerat

sen vi sist hade besökt samma kyrka

hade du inte glömt mig och min familj

och hur vi hade funnit en tro 

som ändrat inriktningen i våra liv

Du var fem år yngre och jag

hade inget minne av dig

 Men du hade det av mig

och kände igen mitt namn

Det måste man kalla

AVTRYCK!