Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En vänskaplig tennismatch mellan konstfotografen Gunnar Sjödin & mig. Gamesiffrorna är nu 1-1.


Ensamvärk när ljuset faller


Ett lågtryck rör sig i dag åt sydost över Baltikum. En högtrycksrygg passerar Sverige samtidigt som ett djupt lågtryck vid Brittiska öarna rör sig österut.
Fladen: Sydost 10 - kuling 15, tidvis regn med måttlig sikt. I kväll omslag till sydväst och siktförbättring.
Dogger: Sydost 10 - kuling 15. I eftermiddag omslag till sydväst och avtagande till 7-12. Under förmiddag kortvarigt regn med måttlig sikt och risk för åska.
Tyska bukten: Ost 8-13. I eftermiddag omslag till sydväst. Tidvis regn med måttlig sikt och risk för åska.
Fiskebankarna och syd Utsira: Sydost 9 - kuling 14. Sent i kväll eller i natt omslag till sydväst. I eftermiddag och i kväll passerande regn med måttlig till dålig sikt och risk för åska.
 

Tant bor långsamt långsamt
i trånga tomheten. Doften av malkulor.
Storleende negerbarn av porslin
och smaken av hallongrotta
fortfarande färskt i munnen. Skrynkliga
                          Cox Pomonaäpplen i skål. 

Samtalen med väggarna späds ut
som den bleka apelsinsaften i duralex-glas.
Maken har tigit i sextiosju år –
fyrtionio i livet och arton år som svartvitt
foto bakom damm och glas och kanske
                         där döden uttråkad samlats. 

Torkar vaxduken igen och igen
i mahognymörkret till tröst –
vaggar som en kamel i öknen.
Den där oviga ensamheten utan brådska,
ensamheten på två stelnade ben
                        i skymning och sjöväder.

Ibland hör hon hur det susar utanför
när den polerade vita lyckan drar förbi.
Här stannar ingen. Inte för alltid.
Det är sent – långt efter bäst-föredatumet –
skuggan växer sig lång, en son som aldrig
                         kanske ringer och sjöväder i transistorn.

 

 

 

 

 

 

 

Ett litet experiment tillsammans med konstfotografen Gunnar Sjödin (vi gjorde boken "Upplysta mörkrum"tillsammans), där han sänder en bild till mig som jag skriver en dikt utifrån. Sedan vänder vi på det: Gunnar gör en bild utifrån en av mina dikter.

För bättre upplöst foto (det blir ju lite litet här på poeter.se) kolla här: https://stefanalbrektssonspoesi.com/2019/05/18/ensamvark-nar-ljuset-faller/

 




Fri vers av Stefan Albrektsson
Läst 669 gånger
Publicerad 2019-05-21 08:26



Bookmark and Share


  Anya VIP
Saknar dig och dina dikter. Hittade denna, som jag inte läst. Så vackert men sorgligt porträtt av en äldre kvinna. Det känns att läsa.
2022-04-07

  hansensson
Flyt och berättande. Avskalat och bra. Nice!
2019-12-24

  DominiQueen
En fantastisk dikt
med metaforiska fullträffar, en efter en,
så hiskligt målande, berörande - så
en mycket oangenämt kan känna
hur det är att för en stund att vara diktens
huvudperson.
(Väderrapportern, hoppade jag över, är känslig för vad jag läser och har begränsat med hur mycket jag gitter läsa ... eller jag blev nyfiken och läste ... tungt... skapar skickligt i relation till temat ÄN MER dysterhet)

Detta "Ensamvärk när ljuset faller" från rubrik till dikt är sannerligen POESI! Ett mästerverk.

Tack för föredömlig inspiration.
Bokmärker och blir Din följare.
Allt fortsatt skaparlust, och skön inspiration tillönskas även Dig. Keep Shining! :-)
/Victoria DominiQue
2019-11-22

  ResenärGenomLivet VIP
Intressant sätt att skriva på...det är alltid trevligt att pröva på nya grepp... texten ger fina bilder...
2019-06-01

    ej medlem längre
Gediget skrivet. Fint.
2019-05-28

  TrollTörnTrappan VIP
Intressant hur man kan bo långsamt... hur samtal kan spädas ut likt saft... hur livet kan visa sig ha fått ett bäst-före-datum... hur porslin kan le... hur även foton kan tiga... [jag skulle helst läst/hört sjörapporten mitt i texten, som en meditation över tantens tillvaro, alternativt sist, fastän den förstås tar sitt avstamp ur bilden.]
2019-05-26

  Jaseph
Fin bild. Bra sjörapport. Jag tillhör den generation, den typ av människor som lyssnar till landväder och sjöväder och det finns en typ av poesi det meteorologiska språket med mötet mellan exakt vetenskap och uråldriga namn på hav och kuststräckor. Närvaro också i beskrivningen av den gamla damen i lägenheten. Lite kantig och med spännande, originella bilder tar sig dikten fram. Det går att se tanten!
2019-05-24

    ej medlem längre
Med sjövädret som enda sällskap har du tecknat ensamhetens ansikte, en väntan och en saknad efter personer som funnits i ens liv och andra som alltför sällan kommer tillbaka. Textens största styrka ligger i det osentimentala och samtidigt så drabbande.
2019-05-21

  Nanna X
Hollow, hollow...
2019-05-21

    ej medlem längre
En fantastisk dikt som av olika skäl skär genom märg och ben. Det finns så mycket ensamhet.
2019-05-21

    Sefarge VIP
Utsökta rader med
Träffande meningar
att suga på!
;)



2019-05-21
  > Nästa text
< Föregående

Stefan Albrektsson
Stefan Albrektsson