Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Höst i själen


Det mina tårar ber om

Jag hade hoppats att löven skulle sitta kvar
Om så bara lite längre
Men de faller nu fler och fler för var dag som går
Klädda i den vackraste färgskala
Och trots att jag inom mig vet att de måste falla

(Ge sig själva och träden lite vila
Så att de till våren åter kan stå där grönskande
I sina ljusgröna hundöron och skimra)

Sörjer jag hösten nu när den kommer med kyla
Samtidigt som jag inom mig känner att
Jag kanske borde göra som träden
Eller ja inte riktigt som dem men ändå

För om jag får mina tårar att falla
Bara för en kort liten stund ibland
Så är det nog den vila min kropp behöver
För att inte som nu gå på helspänn

Alla falska leenden och tomma skratt
Kanske kan få en ton av äkthet i sig
Om ja jag säger om för det är så svårt

Jag bara låter mina tårar falla som de ber om




Fri vers av Maria Sundelin VIP
Läst 168 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2019-06-04 08:04



Bookmark and Share


  Lars Hedlin
Berör!
2019-06-07

  Ida-Marianne
Bra beslut. Men glöm inte att ta vara på alla glädjestunder dessemellan så att du får litet jämvikt!
2019-06-04

  TT
Sorgvacker. Berör. Bra.
2019-06-04

  ULJO
Det var en tungsint och bedrövlig text. Men livet är ju sådant ibland. Väl skaldat dock.
2019-06-04

    ej medlem längre
Kloka tankar. Det ger dig ett lugn inuti och ny kraft. Låt det regna. Sen kommer solen tillbaka i dina ögon.
2019-06-04
  > Nästa text
< Föregående

Maria Sundelin
Maria Sundelin VIP