Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

andnöd





Men varför ska det vara svårt att andas
på grund av att jag minns hur du ser ut
och hur du doftar dovt, och så till slut
hur skönt du suckar, då när suckar blandas?

Och varför vakar jag tills dagen randas?
Har alla mina hjärtslag tagit slut
och ersatts av glödhett, sylvasst spjut
som spetsar mig tills morgonstranden landas?

Jag drömmer då att än en gång få fråga
om du på nytt vill dela denna plåga
som skänker liv och död på samma gång.

En dröm om att tillsammans överskrida
allt rimligt i att fortsätta att lida
utav -och för- ett vredgat vällusttvång.











Bunden vers (Sonett) av OmE
Läst 268 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2019-07-26 05:56



Bookmark and Share


    Lena Staaf VIP
Starkt beskriven smärta, ”vällusttvång”.
2019-07-27

    ej medlem längre
Smärtsamt vacker sonett!
2019-07-26
  > Nästa text
< Föregående

OmE
OmE