I staden där jag bodde
har industrierna tystnat
inga ringlande köer
till järnbrukets grindar
människorna på torget
sitter inte längre där
och mellan gatstenarna
växer ogräset högt

I staden där jag bodde
har kråkorna byggt bo
i de skamfilade ekarna
där föder de sina ungar
postiljonerna har slutat
ingen skickar längre brev
och på grändens utecafé
känns ingen kaffedoft

I staden där jag bodde
finns inget systembolag
dörren är igenstängd
och huset börjar ruttna
det gamla hotellet
där borta vid affären
har bäddat sista sängen
mögel täcker väggarna

I staden där jag bodde
har parken försvunnit
ingen sitter på bänkarna
och matar gräsänderna
skogen har tagit över
med lingon och kantarell
skylten från stora vägen
den har monterats ner

I staden där jag bodde
finns bara minnen kvar
i farmors gamla stuga
finns längre inga rutor
står där på verandan
känner bara förtvivlan
i staden där jag bodde
finns inte något kvar

(Copyright © ULJO)