Redan medlem?
Logga in
Lovisa heter hon
vill inte mer. Min kropp har inte stängt men allt annat nedsläckt som går på rutin
var så sjukt rädd för att inte vara värdig det märkliga är att den människan inte längre ens är här hon så värdig att värdigheten hade frågat henne om lov
men livet går förpliktelser dess klor dess skarpa avtryck längs en samtid döpt till vardag
i andetagen av mitt andra under avslutas min dag. Förstås så har jag tänkt oss två. Din kommentar när hon dansar likt en vuxen artist förförisk fast bara 8. Inte hoppa över ån. Jag skriker åt henne hoppa över två. Min hand stryker ditt ansikte. det får vara så. Ömt. Med klump.
Bunden vers
av
smultronbergen
Läst 144 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2019-10-23 23:44 |
Nästa text
Föregående smultronbergen |