Vårt hemliga språkVi pratar vårt egna språk, vårt hemliga språk Vårt mörka och heliga rövarspråk - ibland utan att yttra ett endaste ord Inatt såg jag min vilda skogsunge i tårar. Mina fördämningar brast. Fördömda tystnad som vägrade att ta rast! Hade velat trösta dig och ge dig en av mina hårda kramar. Nästan lika hårda som när Mattis höll om Ronja Minns du? Mina armar fick dig att känna du kramades ur, likt en tub Kalles kaviar, när man gick på fritids Solen skiner denna morgon, men det känns ändå kyligt och tomt, utan att kunna berätta ännu en av mina oändliga historier för dig Jag vet att du känner samma, även om du har svårt för värmen och ser fram emot hösten Vi är, trots allt, rätt lika. Två introverta filosofer och två boxarpoeter. Två pratkvarnar och två envisa åsnor Två fyllkajor och två drömmande svalor i gryningen. Två pluspoler som utmanar Newtons lagar, utan att någonsin ge vika. Vad logik och gravitation än må tycka Vi längtar, snubblar, gråter, reser oss upp och söker. Du med resor, tomater och bubbel, medan jag blandar drinkar för glada apelsiner och en del sura citroner Vi skålar natten lång och försöker skratta, utan att gamla vänner och nya bekantskaper lägger märke till monsunen inom oss. De skulle ändå inte förstå På spanska finns ett talesätt: "un clavo saca otro clavo." Krävs en ny spik för att byta ut en gammal, kan det översättas till Har dock aldrig varit mycket för att dra ut spikar. Jag behåller gärna mina. Det blir nog ett fint kors, gärna av trä, gärna prydd med rosor Måsarna får bygga sig ett bo på mitt huvud. Det gör inget. Du fick mig att upptäcka kärleken på riktigt Den poetiska kärleken, den smärtsamma kärleken och den svartsjuka kärleken Kärleken på avstånd, den förbjudna kärleken, den återvändande kärleken Majkärleken utan återvändo och kärleken som fryser, nu när september nalkas Kärleken som alltid minns. Kärleken som fick mig att le som en liten prins Nej, du kommer aldrig vara min Medusa! (Den medaljen är tillägnad några andra. Nog om det: har inget mer att säga om hatets profeter, än att de får fortsätta hata tills Edens ormar och Hades stenar lärt sig att prata) Vart jag än går, hur långt jag än faller och hur högt jag än flyger. Vilka gränser jag än passerar och hur nära jag än kommer solen Så förblir du min retsticka till flicka och min bestämda mor, min Maria, som helst dansar under regnet utan skor! Den som ger mig styrka och den jag dyrkar. Med mustasch och födelsemärken. Svettig och orakad. Nyvaken och virrig. Mänsklig och i mitt hjärta odödlig Skicka en brevduva eller vänta utanför du vet vart. Namnet börjar antingen på O eller slutar på S Mina lungor må röka vita kameler, men att älska dig har gett mig världens bästa flås. Du har rätt: inget går upp emot oss Ja, jag är nere för räkning. Räkna till tio, men kasta inte handduken. Balladen om Black Jim är inte tillägnad mig Revolutionära kubaner har lärt mig att boxas och min ryggrad är lika hård som berget Illimani Endast vi vet tiden och platsen för vårt nästa möte under fullmånen Vi pratar nämligen vårt egna språk, vårt hemliga språk Vårt mörka och heliga rövarspråk - ibland utan att yttra ett endaste ord! |
Nästa text
Föregående Rafael X |