Har du varit i ångerns, rädslans och dödens , pustarnas hus
Jag har varit där
Jag vandrar i en park och
kommer på att mina fötter går faktiskt igenom en park
Jag känner inte mina egna fötter en tid
förrän just när detta slog mig
Och då känner jag den friska luften
Jag drar några djupa andetag och
då känner jag att tiden har inte stannat upp
folk går och skrattar, äter och grälar precis som alltid
livet pulserar vidare som alltid
Om det gäller min död eller din.
Mor oh mor jag saknar dig så..