är björkens ruskor
snart tomma och nakna skrin
där löv sågs fladdra

flyttfåglar lyfter
ropar farväl i dimman
flygfälten darra

av de som lämnar
oss som värmt och fött dem
frost nu kring fågelfot

jag är vemodet
som ler när du lyfter lätt
mot lyckan lång bort

mitt tak är en svan
och himlen en saga av
ren hjärtans lust

morgonens ö hörs
stiga ur drömmens dimma
nu ska kaffet på