Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Idag på ett kafe.


Störd i min stund

Det är så mycket människor runt om mig
Kan jag andas?, ser du några bubblor?
Ljud och vågor av skrammel från kaffekoppar
Bryter sig in i mitt space.

Det är så mycket människor runt om mig.
Borde jag skrika? Ser du ett brandalarm?
Nån annan än jag som känner vibrationen i väggarna
De rör sig, de rör sig

Det är så mycket människor runt om mig.
Känns som något greppat tag om mina lungor
För är det nån annan än jag som ser blod?

Det är så mycket människor runt om mig.
Gamla smulor surrar runt mig.
Snabba fötter från kaffebönorna som tassar runt bakom disken
Ingen annan än jag som hör deras suckar för sockret är slut.

Dem här människorna bara kommer och går.
Ingen är densamma efter en kvart hit eller dit.
Men jag står stilla i detta rum av snea bord och andedräkter.
För klar var jag sen länge, men jag tror jag fastnat i en loop av stilla tankar

En kopp kaffe till kanske....







Fri vers av Mimmi.W
Läst 296 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2019-10-18 16:18



Bookmark and Share


  Stisse
Stark text som verkligen framkallar bilder av larmet och stimmet som tränger in i oss. Vi som längtar efter frid och stilla tankar. Kul avslut.
2019-10-18
  > Nästa text
< Föregående

Mimmi.W
Mimmi.W