Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Bland läxor och pjäxor i mildvintern

 

Hon kammar långsamt 

sitt hår och sina tankar.

Fäster några testar och 

håller ihop.

Väggarna blir till minnen

och verkar aldrig kunna 

förlora sin rätt till existens. 

 

Hennes smärta är av den 

svårläkta sorten och allt 

kommer från en känd källa.

Den går aldrig att ösa till 

att bli något tomt.

Hon är ingen spillra men hon 

bär på en spillras krona.

 

Hon leker med tankar och de 

leker med henne. 

Får henne att falla samman 

i den vildaste sorg. 

Får henne att omfamna liv

och stillhet.

Hon är inte densamma och 

det går inte att veta alldeles

säkert vem som äger rätten 

till förändringen. 

 

Måhända det lärande livet

och läxorna som följer i

dess spår  

 

Dagarna och nätterna lägger

sina baddande omslag.

Hon samlar sig, hon vet hur,

medan hon fördelar sig rakt 

in i verkligheten. 

 

Verkligheten har ömsom smekt 

och värkt sönder. 

Verkligheten är det sannaste 

hon mött. Ingen tid går att ta 

bort. All tid är inte en gåva om 

man inte möter den som den

man är.

 

Tid går att förlora. 

Så går tankarna medan en slags

långsamhet söker sin hamn inom. 

Vintern är mild och det känns 

konstigt. 

 

 




Fri vers (Fri form) av Elaine.S VIP
Läst 227 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2020-01-19 20:34



Bookmark and Share


    Lena Staaf VIP
En stillsam sorgedikt med försök att hantera en absurd verklighet. Många fina formuleringar "hon kammar sina ord och sina tankar", "en slags långsamhet söker sin hamn inom."
2020-01-19
  > Nästa text
< Föregående

Elaine.S
Elaine.S VIP