Rådjur och vattensalamander.
Som vi när vi är som skörast.
Att finna sig själv, att sakna sig själv.
Känslokall verklighet.
Strör ut frön av vit marmor, plockar plommon av svart marmor.
Någonstans hör jag min egen viskning. Tyst som sovande kungsörn.
Där drömmar inflätade med nattens dofter, en blomsterrabatt med tropiska fjärilar över lodjurens land och delfinernas hav.
Vilar med dig vid min sida.
Det må vara en fantasi.
Men jag lever med den och låter mig känna känslan av att åter älska.