Nu flaxar rädslor som olyckskorpar
de skymmer blicken och hugger tag
och solen mörknar av täta dimmor
när hatet växer för varje dag.

Ur dolda källor det puttrar upp nu
i Europa en mörkbrun gyttja
den sort vi trodde var djupt begraven
en opinion som är rent förbytt, ja.

Rädslokorpar hackar på skyddsfasaden
säger att några vill göra oss illa
de som är annorlunda, har konstiga vanor
är svåra att förstå, dem kan man inte gilla.

Det sägs att de ska ta ifrån oss vår trygghet
Att de ska svämma över vårt land och kväva oss
en brunfärgad himmel hörs sakta mullra
och på internet ses floder av hat kasta loss.

Och den som älskar någon av samma kön
ska den inte ha rättigheter som är universella?
Eftersom de är lite annorlunda än majoriteten
så hittas skäl till att bekämpa de homosexuella.

Men du och jag och alla vi träffar
måste ta strid mot främlingsfientlighet
svara emot när vi hör nåt rasistiskt
slå hål på argumenten med vår klarsynthet.

Våra fantomsmärtor och vår hackande rädsla
ska inte hindra oss från att agera
för tystnaden är en snöboll som växer
vi måste vara modiga och vi måste reagera.

Så lyfter fackelskenen våra tankar och vår kraft
och stärker viljan och vårt tålamod
tillsammans kan vi vara en stark motkraft
vår kärlek väller fram nu som en länge uppdämd flod.