Kvällen närmar sig oundvikligt, tiden har sin gång

Önskar den stod still, vill stoppa universums klocka

Ett ljus som sakta brinner ner, tillslut slocknar

Mörker kommer, omslutande och kallt

Tid och Rum försvinner

Själen skriker

Fångad, Instängd, Plågad

Huvudet värker

Tusentals tankar flyger runt men ingen går att fånga

En spiral neråt, mörkare, kallare, ensammare

Vill implodera, bli ett med världsaltet

Medvetandet faller sönder, tusen små bitar

av det som en gång var Jag

Total jävla tomhet



Vaknar upp, kallsvettig, förvirrad, utmattad

Helt förstörd efter en natts sömn

Vill inte minnas mina drömmar

Men som brännmärken, omöjliga ignorera

För alltid inpräntade i mitt minne

Demoner och andar från det förgånga hemsöker mina sinnen

Vid varje försök till sömn