Försöker finna någonstans för att skriva några få ord men som vanligt rycks jag med att vi är båda för gamla för att vara ungt blod.

Och jag, får nästan huvudvärk av att tänka på alla spindelväv våra minnen bär ,
och jag är fortfarande kid för min chef sneglar på mig , och jag byter rum för att skriva till dig innan klockan i Australien slår över till 12.

Som kid drömmer man att få fira 30 års dagen tillsammans med sina allra bästa vänner men som vuxen lär man sig att drömma har man bara råd till om du sparar till pension eller inte går in i vägen.

Ville aldrig vara normal oavsett hur vanligt det var,
Och vi var rätt unga i Arvika men det var bäst fan det för om vi varit äldre hade det varit svårt att skratta idag.

Fyller hellre tomrummen framför oss än sprickorna bakom.