Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Allt har en början

 

 

jag har blivit beroende

säger det här i förtroende

skammen är så stor

i mig den bor

 

vet inte när det börja'

det är en enda sörja

har hamnat i träsket

gillar inte fläsket

 

har försökt att sluta

på beslutet skjuta

får återfall hela tiden

så ser den ut framtiden

 

det har blivit som ett gift

som en inre drift

giftet heter poesi

hur jag hamnat däri

 

är en smått genant historia

ja, en riktig promemoria

aldrig trodde väl jag

det skulle komma en dag

 

när jag full av iver

sitter och skriver

vers efter vers

men ej pervers

 

poesin håller mig fången

det var den första gången

sedan var det litteraturen

det var ju rena turen

 

nu har jag hittat rätt

på alla vis och sätt

en portion poesi varje dag

tillfredsställer mitt inre jag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 




Bunden vers (Rim) av Öknens Ros VIP
Läst 158 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2020-02-26 13:41



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Hellre inuti ”full” av ord och poesi.
Än allehanda gifter och helt besatt av drifter :)


2020-02-27

  Bodingen VIP
Ja in på rehab med dig. Nej då, låt din poesipenna alltid skalda, det är ditt kall, inte din drog.
2020-02-27

    Lena Staaf VIP
Det bästa av beroenden! Många här som delar det med dig. Du skriver flyhänt om det!
2020-02-26

    Elisabeth Nilsson VIP
Härligt rimmad dikt om att vara ordberoende, både skrivande och läsande. Jag är drabbad av samma beroende:)
2020-02-26

  Niliboy
Mycket, mycket rolig text, å du rimmar. I ämnet å fabulerar som en stor poet som ger ut. Helt fantastiskt!
2020-02-26

  ULJO
Det finns betydligt värre beroenden än det som drabbat dig. Poesi är bara bra för kroppen och utvecklande.
2020-02-26

  AndLou VIP
Ett beroende som jag glatt delar och som vid överdosering endast möjligen har en något kvalitativ inverkan på substansen! =)
2020-02-26
  > Nästa text
< Föregående

Öknens Ros
Öknens Ros VIP