Jag har gjort mönster till
stickade saker som broderier och
stickat och sytt in det som jag just då har
kommit på. Jag har varit väldigt noga med
att allt som upprepades skull bli exakt lika som
det jag hade gjort innan. Även motiv från naturen!!!

Men det tog ofta lång tid att få till nästa "bild"
i samma stil som det som hade gjorts innan,
det blev att repa upp och göra om... Länge!

Så fick jag en tavla av min idol
Gebbe Björman som han hade målat...

Jag stickar ett par torgvantar till honom tänkte
jag, han som står mitt ute i naturen oavsett väder
och skissar, ritar och målar, de kan han ha nytta av,
han som behöver ha sina fingrar fria och ändå
få lite värme på sina händer...

Jag stickade ett par, men jag tyckte när de var
klara att ovansidan såg så tom ut, jag sydde in
ett lindblad på ovansidan av en vante...
Då ringde telefonen, jag fick en
en beställning på ett jobb som
måste göras nu och snabbt
bli klart...

Vantarna blev liggandes... Häromdagen upp-
täckte jag dem igen... Och tänkte, nu gäller
det att få till ett likadant löv på den
andra vanten... Också!!!

Då slog blixten ner i mig, LIKADANT, LIKA?
Inget i naturen är väl exakt lika något annat
inte ens i samma familj, det är ju det olika
som gör den så levande vacker...

Den har ju fattat vad ögat vill ha
omväxling i sitt tittande... Ja att det
blir någon rörelse i det, ögat ser...
Då händer där ju något!

Då sydde jag in ett blad på den andra vanten
med en stil och form som jag tyckte passade
just där, det gick till min häpnad på nolltid
att sy in det när jag släppte den där lika-tanken
för första gången i mitt smala mönstertänkande
då fick motivet för första gången:
ETT EGET LIV!

Gebbe Björkman skrev på Poeter.se sist 2012...
Få visste om vem de hade här... Då...