Det är varmt.
Obegripligt varmt.
Vi har varit och handlat på stormarknaden.
Man orkar inte tänka.
Man bara köper något.
Går det här att äta?
Att dricka?
Att lyssna på?
Vi säger väl det.
Bra, bra.
Sedan åker vi hem i den varma bilen.
Någon pratar.
Man hör inte.
Fönstrena är öppna.
Man tänker: "varmt".
Man svarar: "Jaså, säger du det? Ja, ja..."
Sedan packar man upp.
Ställer in sina saker i kylen.
Står med kylskåpsdörren öppen länge.
Det tar flera minuter att packa in lite mjölk, systembolagsvaror och mat.
Flugorna surrar.

Man tar en tillbringare kallt vatten och går ut och sätter sig i hamocken.
Efter några glas orkar man tänka flerstaviga ord och meningar som: "Det är fortfarande stekhett" och "Hur skulle det vara med lite mer att dricka?"
Man dricker mer vatten.
Flyttar kroppen i nya positioner.
Funderar över de stora frågorna: "Hur mycket kan man svettas? När går solen ned? När kommer hösten?"

Traktens bror-duktigar försöker upprätthålla sina goda rykten genom att starta gräsklipparna och sedan låta dem gå på tomgång medan de själva läppjar sina glas med is-té. De lyckas inte lura någon.

Gradvis blir det svalare och man börjar få igen aptiten.
Kanske lite grillat?
Kanske lite vin?
Och vad var det för skiva vi köpte så billigt?
Grilloset sprider sig över nejden.
Survinet sprider sin domnande effekt i knaperstekta kroppar.
Och skivan låter precis så där som man inbillat sig att en skiva för 19:50:- ska låta.
Vi somnar lyckliga framför reprisen av en repris.

Imorgon kommer en av oss
att missta en fläktrem för en huggorm,
eller om det var tvärtom.