Jag kommer att klara mig själv, någon dag
Sådär självständigt
att man gör frukost för en
aldrig handlar för två
Somnar utan någon nära
vaknar ensam

men det är ju okej
för jag är ju självständig och allt
har ju alltid varit

Någon gång ska jag övervinna
alla svarta tankar
de som fördärvar och förstör
att vara glad utan att vara ledsen
må bra utan dåligt samvete
skratta utan skuldkänslor

det onda kanske aldrig tar slut
men det kommer att bli hanterbart
och överkomligt
ja kanske till och med endast göra sig
påmind någon gång då och då

det gör väl inget att vara ledsen
om ändå ingen ser?
För jag klarar ju mig själv
självständig som jag är