Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I floden, mot havet.

Hackig puls känns igen,
Psykisk feber går genom natten.

Hjärtat stannar upp, du vet hur.

Vad är livet mer än rytmer och flyt,
vart går vi när rädslorna styr,

Sen plötsligt når vi oändligheten hav.

Smärta, sorg och skam får sjunka bort i djupet.
Det är inte längre av vikt.

Livsverket var kärleken som kom och gick.

Våra villkor ter sig så och allt vi kan be om,

Är mod, acceptans och förstånd, tills vi stiger ner i floden,.
Mot evighetens hav, där salt får tvätta våra sår.





Fri vers av Alhambra
Läst 105 gånger
Publicerad 2020-03-20 20:20



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Alhambra