Har Ni löst ett problem och trott att ni lärt er något? i så fall är det dags att tänka om. Det kan ju ha varit samma typ av problem då lär ni inget nytt hur många problem ni lyckas lösa ni har ändå inte lärt er något. Min första tanke när jag läste var --- aldrig får man vara riktigt glad. Andra tanken --alltid dessa psykologer. Jag parafraserar Sven Järring då han ett under sportreferat yttrade de ikoniska orden japaner och japaner överallt över allt japaner. I min förtvivlan utbrister jag psykologer, psykologer och dessa psykologer. Det tog tid för mig att låta orden sjunka in så pass att jag började fundera på implikationerna av detta påstående.
(hu hur många fina ord jag tror mig kunna) Det har tydligen att göra med begränsningar i vårt korttids- och närminne. Tredje tanken var hur kommer det sig att psykologer lanserar en teori som står i motsättning till den teori som just nu råkar vara den allenarådande. Ja inom psykologbranschen växlar teorierna lika häftigt som inom modebranschen. Det enda man tycka är att gårdagens teori är lika inne som ett par utsvängda v-jeans! Men man vet att de kommer tillbaks som gammalt årgångsvin i nya läglar. Eller var det nytt årgångsvin i gamla läglar? Jag vet inte här går nog gränsen för min analytiska förmåga.
För övrigt kan man se psykologgruppen som en enda stor familj eller sekt de håller ihop fackligt i sin dubbelbottnade profession men grälar sinsemellan att bli den klarast lysande stjärnan bland sina kollegor.