Jag känner mig så ensam och ledsen

för varje gång jag träffar någon som jag får känslor för

börjar tycka om och börjar älska,

så blir jag alltid lämnad förr eller senare.

Vad är det för fel på mig?

Eller vad är det för fel på dem?

Med mitt dåliga självförtroende så har jag tagit de

tjejer som jag har "fått", inte dem jag velat "ha"

för de som jag velat ha är så vackra men jag själv

har inget fördelaktigt i mitt utseende.

Jag saknar någon jag kan få älska för nu lever

jag med saknaden i min ensamhet,

och sorg från det förflutna, det tynger ner min glädje

och jag får en stark känsla av att aldrig få älska igen.

Jag saknar det jag hade en gång,

men det krossade jag med min egen stolthet,

hade aldrig fel och överröstade istället för att lyssna

och lösa problemen,

men jag fick ju alltid rätt till slut...

bra va...

nu sitter jag ensam här för den rätt jag krigade för

har nu ingen betydelse alls, Inte ett skit!