den ena handen vet vad den andra berör
försöker fånga henne i en tavla
eller nån annan
det liv man lever ibland
när det skiljer en tandrad och läppar
en hårig näsborre
och en lökig t-shirt
från den trasiga tapeten man
annars stirrar in i när man vaknar
och inte ett öre på fickan
inga följare på snapchat
ingen mask att hålla och man är så
obstinat
jag hängde porträtten i skogen
på busshållplatser
och diskoteken
jag byggde husen efter hennes linjer
så att dom skulle se från hela europa
hur stor hon var för mig
och avundas
och det var bara av en händelse
jag var ihop med din bästa vän
och det bor så mycket dumt i min mun
har velat rycka ut den och skänka
till nån som inte skulle slösa bort den
i så många gryningar jag vandrat hem
med handen om tungan
ok att det blir blodbad
men kolla landskapen
jag tror att du simmar i kanten
i alla synfälten
och när jag visar dig mina sjökort
är det för att du ska se grunden
och vraken på botten
hoppas du ska se
att jag är gjord av vågor
hoppas att du ska våga
doppa din tå
och jag ångrar
att hon klämdes ihop
men aldrig
att det var
mellan oss