Någon har sagt eller skrivit
'Döden kom som en befriare'.
Märkligt är det nog icke,
smärta och hjärtesorg är väl
en sådan där 'livets följeslagare'
en människa har på sin resa från födsel till död?

Saknad efter någon som är 'bortrest för gott'
eller bara är 'i ärenden' någon tid.
Hur fruktansvärd är icke deras bortovaro
eller väntade återkomst?

När du är borta,
är de andra 'utan-dig',
ett tillstånd som tyvärr så smärtsamt är.
De lever helt enkelt
i en 'dej-tom värld'.