dina ögon får mina att tåras

genom minnets slingrande distans 

skuggorna ångar ur jättegrytan av tid

sjudande brygd där din nynning ljudar

min vemods dugghinna hindrar bara delvis

kläder åt hågkomsters aldrig så sköra 

nuet öppnas för din slingrande barfotastig

allt närmare ljuset