i utkanten av medvetandets periferi, i det lilla
utrymmet som innehåller den absoluta sanningen
om lögnen, den riktiga människan bakom fasaden
och den innersta tankens tanke
där växer det ett oskyldigt frö,
som väntar på sin näring att finna sin fulla
rättighet att växa och och gro rötter in
i ditt medvetande
när den väl når kanten av din förståelse för dess
existens, startar en aldrig sinande process
som sedan näras av ömsesidighet och ger bieffekter
likt ett tunnelseende samt ångest i samspel med energi
enormt knepig kombo
det groende fröets tillväxt kan enbart avslutas
av att du likvideras,
lobotomeras
eller hamnar som en komatös patient
inget kan stoppa dig nu,
de vildaste försök kan inte
ens rubba dig en mikroskopisk millimeter
vissa skulle kalla det för besatthet
andra skulle varna för dess konsekvens
du kan ju skada kroppsdelar på kuppen
och behöva knapra antidepressiva piller om
det vill sig riktigt illa
men du skiter i det
och alla jävla goda råd
de som motsätter sig
kan fara åt helvete
för kärleken är störst av allt!