Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Höjdhopparen

Jaså! Du är på benen igen hördes det från andra sidan häcken. Jag undrade faktiskt när du skulle komma hem igen ifrån sjukhuset. Du måste varit där bra länge.

Hur fan törs du gå ut i dessa tider? Med dina problem måste du ju vara rena godisbutiken för det här senaste fanstyget och åldern har du ju också inne.
Du ska väl inte gå och hälsa på någon eller handla?

Nej jag håller mig för mig själv och vi liksom många andra lever i karantän.
Men man måste ju röra sig. Så jag har börjat att hoppa höjdhopp och målet är 245 cm.

Antingen är du full eller så har du blivit tokig. Driver du med mig?

Nej, det är så att jag bara kallar det för höjdhopp. När jag var grabb så växte jag så det knakade. På sommaren så spelade jag fotboll med och mot
bönderna i väntan på att hockeysäsongen skulle dra igång. Jag bröt och stukade fotleden ett antal gånger. Jag hade väl växt för fort helt enkelt. Det svullnade alltid upp och då gick det inte att gipsa. Så det blev någon vecka innan man kunde gipsa benet. Man fick helt enkelt hålla sig hemma innan gipsningen. Jag blev nog både otålig och odräglig under den där veckan. Farsan hittade då på en tävling där vi kastade pil. Det var på den tiden då tavlorna gick från ett till tio Kastade man då med tre pilar och fick kanske ett par sjuor och en åtta, så hade man klarat 22 eller 220 cm . Man hade tre försök på varje höjd precis som vid en vanlig höjdhoppstävling.
Så jag tänkte att det här borde jag kunna göra för mig själv genom att sätta höjder på avståndet jag promenerade med min rullator. Kondisen är ju inte riktigt vad den varit så jag tänkte ut min bana. Till sandlådan blev det 175 cm och ner till ångbåtsbryggan 195 cm osv. osv. Sen skall man dessutom hem varje gång. Mitt mål är 245 cm och då har jag gått vad vi förr kallade hundrundan.

Innan jag gick vidare frågade grannen om jag körde med sax- eller dykstil.
Jag har slängt mina gamla spikskor så jag kör med promenadstil, sa jag, och fortsatte mot dagens mål 195 cm.





Prosa av Johan Strömstedt
Läst 265 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2020-04-24 18:20



Bookmark and Share


  Marita Ohlquist VIP
Bra berättat om tiden när kroppen var mjuk och rörlig och rulltorns betydelse när kroppen blir stelare.
Fin pappa du hade.
2020-04-24

  DavidM VIP
Härligt sammanflätad berättelse, från historien från barndomen till nuets aktualiteter. Stilen fastnar jag för, det är omsorgsfullt skriftat med en lika stor del flow.
2020-04-24
  > Nästa text
< Föregående

Johan Strömstedt
Johan Strömstedt