älskade lilla kanin. jag vet inte varför du dog du var ju min. du var allt en tioårig flicka kunde önska sig. och gissa. den som är intelligent klok och vacker. fick jag behålla älsklingskaninen. be mig inte berätta fortsättningen. skulle du klara att höra den hemska sanningen. där kommer jag och springer en barfotasommar bara för att finna Älsklingskaninen liggandes på sidan i sin bur med slutna ögon och slem runt nosen. bestörtning gråt förtvivlan. skrik som hördes vida omkring.

vi barn grävde en grop invid den höga tallen där vi begravde älsklingen. sen sjöng vi närmare gud till dig. mamma ropade att maten var klar och vi gick hem med våra näsor i marken.