Att se dig är sin egen lön,
Din uppenbarelse, din utstrålning, så vacker och skön.
Ståtlig som en, på våren, nyknoppad ek i sin skrud så grön,
Det är som gud själv har svarat på min tankes bön.

Kärlek för dig i hjärtat finns bevarat,
För evigt, om än, från ditt håll obesvarat.
Ditt sanna jag har sig för mig, uppenbarat,
Mellan oss mycket finns kvar, ouppklarat.

Min förhoppning är en framtid utan aversion,
En framtid dominerad av den starka framtidstron.
Jag söker en vardag utan frustration,
En vardag med glädje och kärlek enligt en uttalad ambition.

Kvarstår gör den stora frågan om att bli eller inte vara,
Initiera kontakt eller vänta och hoppas på att få svara.