När hjärtat finner sin rytm

i sin spegelsjäls vandrare i livet

att följas åt efter vägen,

känslan, kontrasten inom en är oändlig

som allt runt om oss,

färgerna blir starkare, problemen trängs ut

av fullständig glädje,

spänningen att få ta del av någons annans liv

att få beröra och bli berörd för första gången

av en annan själ,

att se djupt in i någons ögon som jag inte skådat förut

och se djupet i dom när det glänsande glimmar,

när hon börjar le och bli generad,

mina minnen från det förflutna gör mej fortfarande så glad

att jag mötte så vackra själar efter min väg

dom jag mötte hade jag inget intresse för på något sätt

men tiden gjorde att skönheten växte fram

eller öppnade mina ögon på ett nytt sätt

att betrakta skönheten med allt som inte fanns från början,

det såg jag med tiden,

man gjorde roliga saker eller bara umgicks,

fikade, hyrde film, lagade mat, gick ut och åt, gick på krogen,

sedan gick hon med någon annan på krogen eller fiket

det gjorde ont det var jobbigt, och jag kunde inte förstå

att jag har blivit svartsjuk  på någon jag inte fann något intresse för,

kärleken går ej att förklara, den måste upplevas,

för tolkningar finns lika många som varje sandkorn i en öken

den första pussen är ett rent glädjerus,

efterlängtad med mersmak av rodnad och lust

till nästa efterlängtade ännu mer en kyss

det förflutnas längtan blir allt starkare efter känslan

när den var ny outforskad,

i bland saknad efter personen som var den första känslan

för den är den starkaste,

som att dra en gren i mot sej och känna den första doften

av vårens första nyutslagna blomma,

underbart vackert och fräscht.