Att känna sig svag ett tag,
tycka synd om sig själv ett
slag.

Att gråta en stund över allt,
för att fylla på styrkans halt.

Men stunden bör vara kort,
annars förvirrar vi oss bort.

Det är kroppens sätt att läka,
själens lika så.

Vi är ju faktiskt två, andligheten
kommer när vi känner in den då.