aj aj kapten
det är dags att tända av
sista åkets charon har blitt tjock
eris av det slitna könet vaxar lack

kolans avkok fegt
kronar cremans kolibri
det är grönt och brunt och lite vitt
men det gulnar intill rött vid kranar

de vissnas sten
förblödelsens konklav
i en optimist för tung för fock
jollrar sina sista böner utan klack

dissad svampigt assosegt
fimpat sockerfarfarmeri
allting hustlar redan ditt till mitt
skrapet är ett skal som bara spanar