Du skriver oss igenom
en natt under de vitkalkade valven
där jag vilar mot din tröst
och himlen är en filt av blöt sammet
min ensamhet en pöl av skuggor
vid din febersvala hud
och hårets ljusa konturer, silhuetter av träd
runt en oskriven iris
där dina minnen ännu rör sig
inkapslade som insekter
i pupillens söndersvarta bläck