Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

äntligen.




jag klär mig i efterdyningar har
alltid passat i svårmod som
en perfekt liten snäcka mot örat som
en långsam melodi genom kroppen.

du har lämnat mig, jag
spenderar tiden jag fått över med
tidtabeller över södra trafiknätet jag
doppar hela fingrar i honung och
låter mitt hår lufttorka.

på nätterna droppar taket ned över mig lite
i taget tills jag rymmer i sista slatten lägger
mig som av en kokong omfamnad pånyttfödd
naken, lite vilsen men ren.







Fri vers av Teddy
Läst 257 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2020-05-08 22:04



Bookmark and Share


  Rublev
Jag klär mig en stund i dina vackra ord, så underfundiga och bitterljuva! Smakar på dem sakta, och njuter. Tänker på solskensregn, när livet glittrar till mitt i allt som skaver och känns konstigt.

”…omfamnad pånyttfödd
naken, lite vilsen men ren.”
Slutorden är ljuvliga, ger mig tröst och mod. De beskriver ju det innersta i all sann kärlek och vänskap. Där också vilsenheten får inneslutas och komma till ro.

En liten fundering angående ’rymmer’: Rymmer diktjaget (sin väg) i sista slatten? Eller är meningen ’tills jag ryms i sista slatten’? Men den ovisshet jag känner berikar, för så är ju livet. I det oklara öppnas många möjligheter! :)
2020-06-26
  > Nästa text
< Föregående

Teddy