Längre intill ett kravlöst ord, så sker denna omvandling.
Förhållningssättet eller kanske tidens rörlighet?
Lite mera splitter i taket, kontakten är etablerad.
Samordnat livsflöde, livet byggs ihop med glädje.
Kärleken stannar aldrig, vi är levande bevis på detta.
Just nu är alltid den väg som vi vandrar tillsammans.
Mitten i uppkomsten, jordens gravitation i helheten.
Det gällande verkets möten, en kärleksförklaring.
Så är så blir och så förenas vi i tillitens nyaste gåva.
Kärleken stannar aldrig upp, vi växer tillsammans.
Du är mitt ljus mitt allt, min väg till nya äventyr.
Verksamt öppet med gnistor, elden i mitt ögonsfäriska hav.
Som släpper stressen fri, med mindre uppbundna ord.
Mindre ordkurvor, mera livsformer i en levande känsla.
Ljuset är i mitten, jag blir vidrörd av dina ögon.
Mitten är mitt minne, livet sätter mig framtidsvetande nutiden.
Sinne och tids vimmel på en ljus vimpel i livets himmel.
Himlens stjärnor glittrar, jag ser mitt allt närma sig.
Så är ditt leende min gåva, det jag lever för i enkelheten.
Av till och för alla känslor, så bygger vi nya drömmar.
På samma gång i ett vaket synfält, vi agerar med tro.
Ljus och stadsbruset i centrum av våra vägar.
Du är mitt liv, mitt ljus.
Ljuset i mitten av mina tankar, den sanning som blev sann.
Åh mitt allt som verkligen är sant.
Här och nu så är vi äntligen Man och fru.