Min egen sanning
vad har jag gjort
när livet har andats och hjärtat
har skrivit brev efter brev
där jag har vandrat
i en öken
mil efter mil
ibland bara någon meter
och stannat
vinden blåser
in ett skoskav i höften
jag kommer efter
vad har jag gjort med alla dagar
nu när jag ser efter
nu när jag läser mitt
i hjärtat
går igenom hög efter hög
sorterar och granskar
korn efer korn
några är guld, några är små frön
några är genomskinliga
och en del är en bön
här vill orden förvandlas
till det vackraste
och låta det osagda vila
men när jag öppnar nästa
förmultnar ljuset
till jorden
inget kan dö
inget kan döljas, inte ens
i höften
några är guld
och innan jag hinner
förvandlas en del till stjärnor
kanske blir dom en
önskan
som faller ner
och här vill människan födas
till den tryggaste
platsen
som ingen ser
den bara finns där
i sin egen tillåtelse
men när jag öppnar
finns där två brev
ett är från dig
Där du har vandrat
har jag alltid
vandrat
när du har haltat
har jag haltat
jag är ditt hjärta
din egen sanning
som aldrig
letar efter fel.