Varför tänker jag på Torrivaara
som en färskvara
Trots att det var åratal
sen mitt avskedstal

Idag vill jag åter, gå till kattån och fiska
trots minnen, från min faders ilska och piska
En åttaåring som glömmer en kniv
förtjänar en snyting så han flyger och blir effektiv

Tur att man landade mjukt
annars kanske man blivit sinnessjuk
Ett annat minne är en trettonåring som börjat träna
och en galen pappa med högaffel som skräna

Han kunde inte längre fånga mig
nu ville jag ge tillbaka och "tilta" hans display
Saktade ner när han blev trötter
så han fick nya krafter till att använda sina fötter

Men efter ganska många varv runt hans hemman
var han en gammal utmattad Heman
Den segern blir nog mitt livs bästa minne
då, kände jag mig vuxen och klar i mitt sinne

Aldrig skulle han få sätta sig på mig igen
jag gillar inte fega våldsmän
Sen blev jag den jag blev
en rättvisans skribent om vad som är fel

Men till skillnad mot min far
vet jag, att ibland, har vi alla fel svar
Det är därför jag söker sanningen så hårt
vill inte blunda, jag vill hjälpa oskyldiga som lider svårt

Visst är det en börda
men bättre att bli mördad än mörda
Mitt samvete är dock ganska rent
även om jag inte berättar allt som är sant

Men nu vill jag fiska i Kattån
och besegra min sista demon
På vägen upp ska jag söka upp gamla vänner att botanisera
innan alla bra minnen blir obrukbara att repetera