jag värmde dem då frosten tog vid

bevarade dem 

berättade dem allt de behövde veta

en vårdag brast skalet 

befriade från alla hinder

deras vingar målade himlen

med kärlekens färg

för du skulle dricka

de gav sitt liv för den dag 

de brände sig i solen

 ändock de flyger

nattfjärilens skira gestalt

pupillen ser solen