Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Du jag och livet

Jag skänkte dig allt jag ägde,

två tomma händer och mitt varma hjärta,

det är inte mycket men det räckte för dig.

Du berörde mig starkt, för du såg MIG, den jag är

och inte det jag gjort då jag levde i elände,

som både krossade och försvårade min egen framtid.

 

Du blåste liv i mig, fyllde mit ensamma tomma hjärta

med kärlek och trygghet,

och så mycket närhet att min ensamhet försvann,

du fick mig att känna samhörighet, att jag betydde något

du fick mig att återigen att leva, känna att jag hade ett värde,

jag betydde något för någon igen

vi byggde upp vår egen lilla värld med plats för endast två,

vi hade allt vi behövde, känslan var overklig,

du blev allt för mig och det finns ingen botten eller tak

för att beskriva mina känslor för dig.

 

Jag älskar dig över allt annat, men älskar du mig fortfarande?

Mina känslor har på sista tiden kännts obesvarade,

det intensiva finns inte kvar mellan oss, är glädjen över?

Ska vi nu leva i ett allvar med varandra, då vill jag inte vara med.

Jag vill inte att du ska spela en roll, vara något du inte är,

inte foga dig efter mig, om det här är slutet på vår väg,

släpp taget om mig snälla, låt mig få gå, du säger att du inte

kan leva utan mig, är du rädd att jag skall träffa någon annan

och ge henne det vi hade från början, eller älskar du mig ännu,

konstigt för jag känner ingenting längre inom mig.

 




Fri vers (Fri form) av den nakna poeten
Läst 124 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2020-05-29 11:01



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

den nakna poeten
den nakna poeten